Ungefär så hade jag nog tänkt att börja min självbiografi. Jag har alltid vart intresserad av politik, så länge jag kan minnas. Jag har alltid blivit väldigt inpirerad av allt och alla och mina mål och amibitioner är minst sagt höglyftande.

Jag har alltid filosoferat mycket, aksnke för att jag var lite av en enstöring när jag var yngre. Det är först på senare år jag ahr lärt mig hur underbart det är att vara social.

Mina föräldrar har alltid jobbat mycket, jag har haft runt tio olika barnflickor under hela min uppväxt och mina föräldrar hämtade mig ganska sent. Trots att jag tyckte det var jobbigt när jag var yngre är det något jag är glad över idag.

Jag började sexårs i en skola som hette Herrängens skola, det var en liten bra skola och klassen var superbra. Jag fick snabbt en bästis och en massa vänner. När jag blev lite äldre så började jag tycka att det var jobbigt att umgås med folk. Jag kände ingen tjusning i det och tyckte det var tråkigt. Jag började att förlora konatkt med mina vönner. Jag var aldrig ensam, eller lämnad utanför, det vara bara det att jag inte känd något sug efter att umgås med alla. Jag mådde lite dåligt under en tid av olika anledningar och gömde mig i böckernas värld. Några böcker som har bettyt enormt mycket är Harry Potter serien, fashionista boken och I taket lyser stjärnorna. Jag kände att jag avr onormal med mitt intresse för politik och även senare, mode. Månag unga tjejer är intresserade av kläder, men itne mode på det sättet som jag är.

När jag började femman så blev saker bättre, ajg började umgås mycket med folk i min klass som jag inte spenderat tid med sen ajg avr ynd´gre och blev social. Jag tog mig ur mitt skal och började verkligen vara mig själv på allvar. Min skola (som jag måste tilläga var helt underbar) gick bara upp till femman och jag ahr alltid varit övertygad om att bytta till ks, trots att nästan alla andra av mina vänenr skulle byta till det andra, kommunala högstadiet. Så jag började där med en vänn, pluggade gårt etc. Under hösten 2010 kom några personersom betytt jättemycket för mig in i mitt liv. Anna, Elly, brara för att nämna några namn.

Samtidigt känner jag att jag tappade kontakten med flera gamla vänner.

Jag började bli självsäker och ta plats på allvar. För trots att jag alltid har haft bra självförtroende har jag aldirg spelat ut det ordentligt. Jag har börjat förstå vad som är vitkigt och ta mig loss ur grupptryck.

Dem som alltid har funntis där är min familj och dem kommer ni få höra mer om imorgon!